Personliga utmaningar

När jag var yngre var jag rätt så blyg. Jag var aldrig den som frivilligt gick fram och pratade inför klassen, gjorde saker som var läskiga eller något som skulle dra uppmärksamheten till mig. När jag började plugga på högskolan så kände jag verkligen hur det förändrades. Jag fick nya vänner, vuxna vänner, och kände mig mer säker i mig själv. Jag började sminka mig på allvar, kunde hålla tal inför hela klassen utan att ens bli lite nervös innan och jag undvek inte längre att göra saker jag aldrig tidigare gjort.

Nu när jag står inför nya situationer så ser jag dem mer som personliga utmaningar än saker som skrämmer mig. Jag undviker inte läskiga situationer längre, jag tänker på dem som utmaningar som jag ska klara av, det finns liksom inget annat alternativ. Jag försöker tänka att ju fler gånger jag gör dem, desto mindre läskiga blir de. Till slut kommer jag inte ens tänka på dem, de bara finns där.

Jag har en anteckningsbok där jag skriver upp saker och situationer som varit läskiga som jag har gjort. Det är för att inse att jag faktiskt har gjort massor av saker som fått mig att utvecklas som person. I början var det saker som jag nu anser är enkla men ju längre tiden går, desto mer komplicerade blir de. Men jag har klarat av att möta alla dessa situationer på ett bra sätt och det är jag stolt över.

Ibland tror jag faktiskt att sådana här saker behövs för att man ska fortsätta utvecklas. Jag förändras lite varje gång jag gör något jag aldrig gjort tidigare, jag tänker på ett annat sätt, inser att jag faktiskt kan och blir stolt över mig själv. Nu skulle jag inte beskriva mig själv som en blyg person, jag är vuxen nu, och tycker snarare att jag ser på nya situationer som ett sätt att utvecklas och lära mig något nytt om mig själv.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *