Wes Andersons The Grand Budapest Hotel

På Kristi himmelsfärds dag gick jag och syrran på bio. Vi passade på när vi var lediga sådär mitt i veckan eftersom filmen, The Grand Budapest Hotel, vi ville se har börjat gå på vardagseftermiddagar, och då jobbar jag ju annars. Filmen har gått på bio länge nu och det märktes, det var bara jag och syrran och två till i hela biosalongen (!).

The Grand Budapest Hotel, regisserad av Wes Anderson, utspelas i tre plan. Den åldrade författaren Author berättar om hur han en gång på 1980-talet besökte Budapest Hotel i ett fiktivt mellan-europeiskt land. Där möter han hotellets ägare, Mr Moustafa, som över en middag berättar om hur han kom att en gång i tiden överta detta gigantiska hotell, som nu sett bättre dagar. Och så till 1932 och filmens huvudhistoria då det är M. Gustave som styr och ställer. Zero Moustafa är hisspojken som blir M. Gustaves närmaste vän.

Deras fantastiska äventyr innehåller en stöld och ett återbringande av en ovärderlig renässansmålning, en otäck familjefejd över en enorm förmögenhet samt en ljuvligt sockersöt kärlekshistoria. Samtidigt genomgår hela den europeiska kontinenten en dramatisk förändring och så även The Grand Budapest Hotel.

Jag gillar den här filmen jättemycket. Den var rolig och smart, men det var lite förvirrande att den utspelar sig på olika plan. Den är kreativt filmad, med många detaljer, sekundsnabba ögonblicksbilder, steriliserade miljöer och hemmagjorda specialeffekter. Det är lite av Wes Andersons stil och det liknas ibland en slags teater. På filmsajten Moviezine fick The Grand Budapest Hotel 5 poäng av 5 och den kallas för ”Wes Andersons bästa film”. Jag har inte sett så många av hans filmer innan men jag gillar verkligen den här så jag håller ganska mycket med.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *