Filmrecension: Den trettonde historien

the thirteenth tale den trettonde historien

I julas sände brittiska tv-kanalen BBC denna film, The Thirteenth Tale. Den är baserad på boken med samma namn (Den trettonde historien på svenska) av Diane Sitterfield. Den boken är faktiskt en av mina favoritböcker så när jag fick höra talas om filmen så ville jag se den så fort som möjligt.

Den trettonde historien utspelar sig i modern tid och med spännande tillbakablickar till 1940-talet. En ung kvinna reser till den legendariska författarinnan Vida Winter, som är döende, för att skriva hennes biografi. Vida har hittills vägrat berätta om de mörka hemligheterna som utspelade sig på barndomshemmet Angelfield som brann ner när hon var tonåring. En osannolik delad empati bildas mellan de två kvinnorna, och Vida berättelse tvingar Margaret att äntligen konfrontera sina egna spöken.

Egentligen handlar det inte om spöken, som i varelser med vita skynken över sig, utan om tankar och skuld som har förföljt de två huvudkaraktärerna i hela livet. Det handlar om märkliga rödhåriga tvillingar, om en stege som går sönder och orsakar död, om två syskon som älskar varandra mer än de borde, om en brand som dödar en människa och skapar en ny, om en läkare som är otrogen med en barnflicka och om avslöjanden om det förflutna.

Filmen (och boken självklart) har en riktig knorr på slutet, det är så smart att jag egentligen inte borde säga något mer… Läs boken eller se filmen istället!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *