Så gick min utmaning – 3 månader utan godis

3 månader utan godis - Så gick det

Nu har det äntligen blivit maj vilket betyder att vi kommit ett steg närmare sommaren. Det betyder också att min tre månader utan godis-utmaning äntligen är över!  Detta var en personlig utmaning som skulle ställa mitt självdiciplin på spel – en utmaning som jag faktiskt tvivlade på om jag skulle klara av. Läs hela inlägget om du är nyfiken på hur det gick för mig.

först lite bakgrundsinformation

Anledningen till att jag ville utmana mig själv genom denna utmaning var för att jag behövde en paus från godis. Och med godis i det här fallet menar jag rent godis, som choklad, lösviktgodis och sådant man kan köpa på godisavdelningen i affären. Läsk, glass, chips, kakor och så vidare räknas jag därför inte som godis.

Jag tycker om godis – jag skulle ljuga om jag sa något annat – men det hade blivit väldigt mycket den senaste tiden. Det var svårt att äta lagom mängd och resulterade ofta i att jag fick dåligt samvete över hur mycket jag hade ätit. Att undvika godis under tre månader, vilket är ganska lång tid när man tänker efter, kändes som något jag verkligen behövde.

Så här trodde jag att det skulle gå…

Jag var beredd att anstränga mig så mycket som möjligt för att klara av den här utmaningen. Tre månader är som sagt ganska lång tid, och jag trodde faktiskt inte att jag skulle klara av det. Jag hade nämligen försökt tidigare att undvika socker i enstaka veckor utan att misslyckas. Så hur skulle jag kunna lyckas denna gång – i hela tre månader dessutom?

…och så här gick det

Måndagen den första februari började min utmaning. Vi hade fortfarande godis hemma men jag lyckades låta bli det. För godissuget försvann snabbt, överraskande snabbt. När man hör folk prata om att de inte längre äter godis säger de ofta att de känner sig renade på något sätt, att det är skönt att kunna sova hela nätterna, att humöret har stabiliserats, att de äntligen lyckats gå ner lite i vikt m.m.

Men jag sa att jag skulle vara ärlig med hur det gick med min utmaning så det tänker jag vara. Så här kommer det; det är riktigt tråkigt att inte äta godis. Runt omkring mig såg jag människor som åt godis; som tacksamt tog emot en liten tablettask på företagsmötet, som inte tvekade över att ta en chokladkanin från påskägget, som hällde lite lösviktsgodis i den redan så tunga påsen på ICA. De tänkte inte efter. Det gjorde jag och det kändes trist.

När det var 3 veckor kvar började jag räkna ner tills utmaningen skulle ta slut; jag var stolt över att ha klarat mig så långt, och vid det här laget var jag bestämd att klara av de sista veckorna också, men jag hade tröttnat rejält. Och nu när ni har orkat läsa så här långt så kan jag avslöja att, ja, jag kom i mål! Tre månader utan godis, jippi!

Slutsats för mig

Det visar sig tydligen att jag kan vara utan godis i tre månader. Jag kan – men jag vill inte det. Tre månader skulle vara lagom utmanande för mig men de här månaderna flög iväg med en rasande fart. Kännedomen om att utmaningen var över vid ett speciellt datum underlättade mycket. Om det hade varit ett år iställer hade jag förberett mig annorlunda och lagt fram en annan taktik.

Istället för godis på fredag- och lördagskvällarna åt jag hemmagjorda chokladbollar, chips, kladdkaka och glass. Detta kändes som bättre alternativ till godis men eftersom de ändå inte riktigt var samma sak eller lika gott som godis så åt jag mindre av alternativen.

Jag kommer aldrig bli en sån där som totalvägrar socker, det är helt omöjligt, eller som försöker hanka sig igenom livet utan att äta godis. Det är inte hälsosamt att äta för mycket onyttigt men samtidigt kan det inte vara hälsosamt att fokusera för mycket på vad man äter. Att äta gott är en så stor del av vårt samhälle, och vi lever ju bara en gång. Ibland är det lättare att låta godissuget vinna och ibland är det kunskapen om att jag faktiskt kan stå emot suget som vinner. Det viktiga är att göra ett medveten val och att inte låta godissuget vinna varje gång.

Nu när jag har klarat av tre månader utan godis så tänker jag dela med mig av lite tips och tankar för hur du kan minska på godisätandet om du känner att du behöver det.

5 Tips för dig som vill minska på godisätandet

1. Ät dig mätt på riktig mat
Det här med blodsocker är inte så komplicerat egentligen. Äter du en ordentlig lunch som du blivit mätt på så blir du inte lika sugen på något sött direkt efter. Eller, du borde inte vara sugen eftersom du precis ätit – så även om du blir det så är du förmodligen inte det på riktigt, det bara känns så. Så mitt första tips om du, precis som jag, ofta vill ha något sött efter maten – se till att äta dig mätt!

2. Godissuget försvinner när du slutar äta godis
Så enkelt är det! Genom att äta godis skapas ett sug efter mer godis – det är i alla fall min upplevelse. Varför inte ge det en vecka – om det inte är så att du är riktigt sockerberoende så tror jag att suget kommer försvinna. Detta rekommenderar jag alla att prova för att i alla fall ta reda på sitt förhållande till godis. Jag kom till insikten att jag klarar av att vara utan godis men att jag då saknar det lite.

3. Fundera på varför du är sugen istället för att alltid ge efter begäret
Det tar inte emot särskilt mycket att plocka på sig lite godis från skålen på jobbet när kollegorna gör det, men vill du verkligen ha godiset? Är du verkligen sugen just då eller äter du för att alla andra gör det? De två främsta anledningarna till att jag äter godis är att det är en del av fredags- och lördagskänslan eller för att jag är uttråkad. Jag ersatte godiset med annat med det blev inte alls samma sak. Så jag tänker istället fokusera på att sluta äta godis när jag är uttråkad, genom att prova Claras tips på saker att göra istället.

4. Var medveten hela tiden; inte bara före och efter
Det är lätt att ”Jag ska bara ta två bitar, sedan räcker det” blir till”Oj, nu blev det alldeles för mycket, jag skulle inte ha tagit den där sista biten”.  Var medveten medan du äter;  vill du verkligen ha en till bit (eller känns det bra att äta upp även den eftersom det råkar vara sista biten kvar av chokladkakan?) – är det verkligen värt det? Jag har IBS och har lärt mig vad min mage reagerar mot. Godis i stora mängder är en sak – så när jag är godissugen påminner jag mig själv att det faktiskt inte är värt de problem som kan komma senare.

5. Bestäm i förväg och förbered
Gör det enkelt för dig genom att bestämma i förväg vad och hur mycket du får äta. Köp hem endast det du tillåter dig att äta och njut långsamt medans du äter istället för att kasta i dig allt på en gång. Det kan till exempel vara en liten chokladkaka som ska räcka hela helgen. Berätta för din omgivning och be dem påminna dig om det du bestämt.

2 reaktioner på ”Så gick min utmaning – 3 månader utan godis

  1. Sanna skriver:

    Jag har verkligen sett fram emot att läsa dina reflektioner efter dessa tre månader! Det är nyttiga insikter och ger ju många kloka lärdomar. Jag höll ju också uppe med ”godis” (allt sockrigt i stort sett) från och med februari, men känner nog (tvärtemot dig) att godis inte är min grej – däremot är choklad det, och alltid riktigt mörk sådan! Precis som dig upplevde jag att det var tråkigt och inte värt att stå emot suget (i mitt fall, chokladsuget) och tänker börja choklad igen med gott samvete. Livet är liksom lite för kort för att inte njuta av choklad 🙂

    • Caroline skriver:

      Precis! Varför undvika det man tycker om? Jag räknar visserligen choklad som en slags godis, men jag är som dig, en riktig chokladälskare (dock föredrar jag hederlig mjölkchoklad framför mörk choklad).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *