En av mina kollegor på jobbet gick i pension förra veckan. Hon har pratat länge om vad hon nu ska göra om dagarna och att det äntligen är hon själv som får bestämma över sin egen tid. När man tänker efter så stämmer det faktiskt. Från att man börjar skolan vid 7 års ålder tills man går i pension så lever man efter ett schema. Man ska gå upp tidigt på morgonen, gå till skolan/jobbet och gå hem. Fritid har man på helgen, men beroende på vilket jobb man har så kanske man tar med sig jobbet hem (eller åtminstone tänker på jobbet även när man inte är där).

Jag vill också gå i pension! Det är definitivt för tidigt för mig att tänka så men jag märker att jag knappt hinner med att göra saker. Det känns som att tiden går så himla fort, nu är vi inne i juli månad och jag tycker fortfarande att det är april. Snart kommer sommaren vara över och jag har inte hunnit njuta av den än. Man har egentligen bara helgerna, två av veckans alla sju dagar, att göra det man själv vill göra. Inte undra på att man tycker att tiden går fort!

Jag har tidigare varit arbetslös och gått hemma om dagarna. Jag sökte visserligen jobb, men jag hann träna, baka, städa och dona hemma, vilket jag bara har tid för på helgerna nuförtiden. Jag saknar det lite och speciellt eftersom jag pendlar till jobbet och måste gå upp tidigt och kommer hem sent. Men jag är tacksam för att äntligen ha hittat ett jobb. Jag har tagit endast två semesterdagar i sommar. Det kommer kännas konstigt att inte ha ett sommarlov eller längre ledighet under sommaren och det tror jag är en bidragande faktor till att jag inte riktigt förstått att sommaren faktiskt är här. Men sånt är livet, det kommer ju en sommar även nästa år.