Inlägget innehåller annonslänkar, läs mer i min PR-policy
Augusti betyder skolstart för många. En del återvänder till jobbet efter en semester som gick alldeles för fort. För andra kan hösten innebära en årstid att återigen tvingas bli någon man egentligen inte är. Från att ha njutit av ensamheten och tystnaden är det kanske dags att spendera dagarna i stökiga öppna kontorslandskap. Från att ha varit sig själv till att bli någon annan – dags att sätta på sig masken. Har man dessutom hållt samma mask under en längre tid kan den vara svår att släppa. Man placeras i ett fack som är svårt att ta sig ur. Det kan ha bildats vissa förväntningar som gör svårare att förändras – även om man själv skulle vilja det.
Linus Jonkman, författaren till Introvert: den tysta revolutionen, skriver mycket om detta i sin nya bok Själv: kraften i egentid, som släpptes i våras. Fokus i den nya boken är egentid, eller självsamhet som man kan kalla det, men Jonkman diskuterar också det här med att bära olika masker beroende på vilka personer man umgås med eller vilka situationer man utsätts för.
Det kan till exempel handla om att försöka vara mer positiv och glad i situationer när du ska bedömas på något sätt (till exempel arbetsintevjuer), att inte veta hur du ska bete sig på after worken (som ofta innebär att man ska vara mer social än på jobbet men är man inte det naturligt blir det svårt) eller att plötsligt träffa på en bekant på stan innan du hunnit sätta på dig träffa folk-masken.
Jag själv har uppskattat situationer som att börja en ny skola eller ett nytt jobb där jag träffar nya människor som inte känner till min bakgrund. Det blir en ny chans att bli av med den gamla rollen och förnya sig själv – en ny chans att ge bra intryck. Jag försöker vara glad och tvingar mig själv att vara mer social än vad jag tycker är bekvämt eftersom jag vet att jag annars kan upplevas som blyg och tillbakadragen, något som många ser som en svaghet. Men efter några månader glider jag tillbaka till att vara mer mig själv igen. Spänningen med den nya skolan eller jobbet har lagt sig och det tar på krafterna att alltid vara på alerten. Det är bekvämt att fortsätta vara den jag faktiskt är än att fejka.
För om det är något jag har lärt mig efter alla dessa år så är det detta. Även om många känner sig tvungna att sätta på sig masken så behöver man inte alltid göra det. Du väljer själv och ska inte behöva anpassa dig för andra. Alla är ju inte extroverta men det betyder inte att behovet av en eller flera masker inte finns hos alla, i olika grader. Vi vill alla visa vår bästa sida, det är helt naturligt, men det bidrar till att det man ser av andra är de tillrättalagda sidorna som de valt att visa utåt.
Hösten är en årstid för nystart. Varför inte försöka släppa tanken om att du måste bli någon du inte är – att fejka en personlighet – för att ha något att gömma dig bakom, att anpassa dig till förväntningar och sociala normer eller att bli mer som ”de andra”. Det är dags att släppa masken och börja vara ärlig mot andra – men framför allt mot dig själv!
För du har rätt att vara dig själv.