När jag gick i mellanstadiet hade jag några kompisar i klassen som hade godisförbud under ett år. De kom överens med sina föräldrar om en viss summa pengar som belöning (precis som att det här med att undvika godis är något man ska vara stolt över). Jag fick aldrig veta hur bra mina kompisar lyckades med sina godisförbud; men däremot vet jag att ett år är en väldigt lång tid när man är i mellanstadieåldern. Jag hade aldrig sådana där förbud – jag tyckte om godis för mycket för att kunna klara mig ett år utan det. Men framförallt av anledningen att jag inte ville förbjuda mig själv.
Ett förbud skapar en lockelse
Genom att använda ordet förbud skapas en värdeladdad stämpel. Godis är onyttigt men det är samtidigt något vi uppfostras att längta efter och unna oss med. Vi ska lockas av det och om vi inte lyckas stå emot frestelsen får vi ångest. Ångest vi skapat själva genom ett förbud. Ångest som egentligen är helt onödig.
För barn kan det vara enkelt att vilja testa det förbjudna och det borde därför finnas andra sätt att lära dem självkontroll än genom att förbjuda dem godis. Barn som lyckas med sitt godisförbud kan utveckla ett ökat behov för självkontroll senare i livet vilket kan leda till olika slags ätstörningar.
Godis är onyttigt, ja – men inte farligt
Det går aldrig att komma undan vetenskapen om att godis är onyttigt. Men i lagom mängd är det inte farligt.
Vad som däremot är farligt är den ångest kring godis, de ätstörningar som tankarna om godis kan skapa samt den här skrämselprogogandan som finns i dagens samhälle kring godis. För många regler och restriktioner kring godsaker kan få motsatt effekt.
Vi behöver istället en sund inställning
Det vi behöver istället för förbud mot godis är en sund inställning mot det som är onyttigt men ändå helt tillåtet att äta. Godis är något vi får äta för att det är gott och vi behöver inte få ångest av det. Och vi bör inte ge våra barn pengar för att de inte äter det – utan snarare belöna dem om de gjort ett aktivt val att äta något som är bättre för deras hälsa, om de nu vill det.
För mig, som inte har några egna barn än, känns det konstigt att höra om föräldrar som inte tillåter sina barn att äta godis på födelsedagskalas, som protesterar när det serveras söta chokladdrycker på förskolan eller som låter barnen genomgå ett godisförbud i ett år med pengar som belöning.
För då blir det fel åt det andra hållet och det kan inte heller vara hälsosamt.
Barn lär sig av sin omgivning
Ärlighet varar längst. Godis, socker och annan onyttig mat är en del av vårt samhälle och har varit det under en längre tid. En varierad kost är det vi mår bäst av. Det gäller att prata med barn om kost och de vanor vi har och att inte använda värdeladdade ord som ”får inte”, ”farligt” eller ”förbjudet”; att presentera fakta om vad maten innehåller och vilka konsekvenser de kan få samt att låta barn göra ett aktivt val.
Barn är barn, ja. Och det betyder också att de ofta tar upp våra handlingar och värderingar mer än regler och tillsägelser. Vill du att dina barn ska tycka att det är viktigare med hur mycket man försöker än vad resultatet blir så kan du själv inte bedöma dina framgångar utifrån resultat.
Jag har ett knepigt förhållande till godis – och jag är medveten om det
Då och då har jag korta perioder (typ en vecka) då jag försöker att inte äta godis. Det är inget förbud utan handlar snarare om att det blivit lite mycket på sistone och är dags för en kort paus (med betoning på paus). Ni som läser bloggen regelbundet kanske undrar varför jag då utmanar mig själv nu i vår med att inte äta godis under tre månader. Och, vet ni, jag har ställt den frågan till mig själv också.
Det handlar om att komma underfund med mina egna tankar kring godis och det onyttiga. Jag har aldrig blivit sockerberoende, och vet ärligt talat inte särskilt mycket om det för att uttala mig om det heller, men jag vet att jag i perioder äter för mycket godis. Det känns inte bra efteråt och är inte hälsosamt. Men det går inte att undvika för resten av mitt liv.
Jag har nämligen kommit fram till att det är lika lite hälsosamt att undvika godis som att äta för mycket av det. Därför ska jag, när mina tre månader utan godis är slut (i månadsskiftet april/maj), försöka återintroducera godis i min kost.
I måttlig mängd.