Jag är introvert. Det är ett personlighetsdrag som jag delar med ungefär en tredjedel av jordens befolkning. Folk som känner mig vet att jag är tillbakadragen och inåtriktad. De här egenskaperna är kopplade till vanor och beteenden som generellt anses vara svagheter. På arbetsintervjuer har jag känt mig tvingad att ange dessa som exempel på mina svagheter. En svaghet är något som kan uppfattas som negativt, något som borde förändras eller förbättras – en svaghet är något som ingen egentligen vill ha. Men faktum är att det inte alls är en svaghet att vara introvert.

Det är snarare en styrka.

Introversion styr inte hur du beter dig i en social situation, utan hur du upplever den, säger Linus Jonkman, författaren till böckerna Introvert – den tysta revolutionen och Själv – kraften i egentid. Att vara introvert är ofta att uppfattas som tystlåten, tråkig och försiktig när det egentligen främst betyder att du får energi av ensamtid. Detta betyder inte att du är mindre värd – men inte heller mer värd – än en extrovert.

Det finns både för- och nackdelar med att vara introvert eller extrovert. Mycket är upp till dig själv; vill du uppnå andra människors förväntningar på dig eller inte? Alla har vi olika egenskaper och om de hjälper oss eller inte beror på omständigheterna. Svagheter är ofta styrkor om du hittar rätt tillfälle och plats att använda dem.

Att vara introvert är därför lika lite en svaghet som det är att vara extrovert. Introvertism anses vara något som ska övas bort, något som kan botas och som ska förändras. Jag har precis som många andra introverta försökt – och misslyckats – förändra mig själv för att passa in i mallen. För det första så går det inte – det är en del av vem jag är. För det andra vill jag inte det.

För jag har rätt att vara mig själv lika mycket som en extrovert har rätt att fortsätta vara sig själv. Och det har du också.

Därför vill jag ge dig tips på hur du kan vända de typiska introverta ”svagheterna” till styrkor.

– ”Måste du analysera saker så mycket och ta det så personligt!”

Introverta tenderar att vara fundersamma, tänka mycket före ett beslut ska tas och slutsatser ska dras. Allt detta är bra men ibland kan det leda till överdriven självkritik och missnöjdhet över sin egen insats.

Vad andra kanske inte inser är att våra beslut ofta är väl genomtänkta och resultaten sällan misslyckade. Så det är kanske inte så dumt att jämföra och bearbeta information istället för att ta ogenomtänkta och spontana beslut.

– Ta av dig pokeransiktet – du kan väl släppa loss lite!”

Introverta är känsliga personer som månar främst om andra människors känslor men även sina egna – kanske lite för mycket. Ett sätt att skydda sig från att till exempel bli sårad är att vara försiktig med att visa sina känslor. Vi känner oss tvingade att bära en mask. Det är först när vi är ensamma och kan analysera händelser som vi tillåter oss att släppa loss känslorna. Men det betyder inte att vi inte har dem.

Vad andra kanske inte inser är att genom att ägna mer tid åt att observera andra människor lär vi oss mer om dem, deras beteenden och vilka konsekvenser de får innan vi öppnar upp oss för dem. Vi är därför tillräckligt bekanta med människor innan vi bestämmer oss för att till exempel bli vänner att vi redan accepterar dem fullhjärtat för vilka de är. Sådan vänskap varar längre.

– ”Vad tyst du är! Har inte du något att tillägga om det här?”

Introverta tar längre tid på sig att säga något, ibland blir det för sent. Vi kan uppfattas som tråkiga eller bli behandlade som att vi inte vet eller kan något. Varför är det så att vi bedöms hur trevliga vi är att umgås med, hur mycket vi egentligen vet och kan utifrån hur mycket vi pratar? Kommunikation sker ju inte endast genom tal.

Vad andra kanske inte inser är att det finns en anledning till att vi har två öron och en mun. Vi tenderar att vara mer uppmärksamma och observanta på detaljer – saker som sägs, stämningar i ett rum – vilket ju ofta är en fördel! Bara för att du är tyst betyder det inte att du inte har något att säga när det behövs. Vi väljer helt enkelt att inte prata när det inte är nödvändigt. 

– ”Var bara dig själv på festen, så ska du se att det blir riktigt roligt!”

Introverta är sådana som sällan tacka ja till många sociala sammankomster. Detta kan uppfattas som att vi inte tycker att sällskapet är tillräckligt intressant vilket anses vara lite arrogant. Vi är duktiga på att stå i ett hörn och se lite vilse ut vilket leder till att vi förmodligen inte blir bjudna till nästa fest. Vi föredrar små sammankomster framför stora och detta vet  förhoppningsvis våra extroverta vänner om och accepterar.

Vad andra kanske inte inser är att sociala sammankomster suger energi från oss och för att återsamla energi behöver vi ensamtid. Det tar på krafterna att spela en roll, och att säga till en introvert att ”bara vara sig själv” är som att säga till en tiger att sudda ut sina ränder. Var vi oss själva skulle vi aldrig deltagit över huvud taget.

Bonus: Var stolt över dig själv!

Så fort du accepterar vem du är på riktigt och du kan stå för det kommer du inse att de typiska svagheterna inte alls är svagheter. Istället för att försöka uppfylla förväntningar på vem du borde vara så försök acceptera sanningen. Det krävs kraft att bekämpa sig själv och du kommer inse hur mycket energi du får kvar åt att faktiskt leva och känna glädje.

Tänk på hur du beskriver  dig själv – används positiva ord och sträck på dig! Lyft fram allt positivt med att vara introvert – med att vara dig själv! Var ärlig från början vid kontakt med nya människor och situationer – det är bättre än känna ångest och tvingas bära en mask. Var ärlig mot andra men framför allt mot dig själv!

Att vara introvert är ingen svaghet, det är inget utvecklingsområde. Det är de vi är – och vi är inte svaga.

Vad andra kanske inte inser är att det behövs introverta lika mycket som extroverta för att hålla en balans.

Så, säg mig, hur i hela världen kan det räknas som en svaghet att vara introvert?