Nu har det gått 25 dagar sedan jag påbörjade min tre månaderslånga utmaning utan godis. Hittills har det gått bra – jag saknar inte godis alls och har egentligen inte blivit sugen på det heller vilket är lite överraskande. Idag vill jag dock diskutera lite kring det här med varför det är så enkelt att belöna sig med godis och mat. Fortsätt läs för att ta del av hur jag tänker kring detta!

Belöningar behövs för att vi ska fortsätta framåt

För mig, personligen, har godis alltid varit en del av det som skapar helgkänslan. Det har blivit en vana att ha något gott att äta efter middagen på fredag- och lördagskvällarna. Jag belönar mig ofta med godis och unnar mig kanske något extra gott lite för ofta. Och visst finns det tillfällen då man vill fira och belöna sig själv; efter en jobbig arbetsvecka, om man fått ett nytt jobb, vid födelsedagar, efter ett jobbigt telefonsamtal m.m.

Det här med belöningar tycker jag är en viktig del av motivationen som får oss att över huvud taget ta tag i alla de svåra sakerna. Men visst är det lite konstigt att vi ofta väljer att ta ut belöningar i form av mat och speciellt sådan mat som kanske inte är det allra nyttigaste för oss?

Det börjar redan när vi är små barn

Om barnet ramlat och slagit sig får det något gott som en tröst, är barnet duktigt och sväljer den äckliga medicinen så får det en godisbit som belöning, äter barnet upp all mat som ligger på tallriken så kan det få lite glass till efterrätt. Föräldrar uppfostrar sina barn att inte äta så mycket fett eller socker och använder därför den sortens mat som belöning istället.

Men i själva verket lär de oavsiktligt sina barn att känslomässigt äta senare i livet.  Om vi som barn lär oss att förknippa godis med positiva känslor kan vi så småningom börja äta den sortens mat när vi känner oss nere med förhoppningen att det ska få oss att känna oss bättre. Men det finns inga genvägar till lycka.

Det finns nackdelar med att fira och belöna sig med just mat och godis. Äter vi mycket mat med socker kan vi skapa ett slags beroende och hittar ganska snart fler och fler tilfällen att fira. Maten vi tycker om så mycket blir dessutom inte lika lyxigt om vi äter det för ofta.

Försök Belöna på fler sätt än genom mat

När jag fick betalt för mitt första uppdrag som egenföretagare ville jag fira rejält. Jag ville, för en gångs skull, inte köpa choklad – något jag vanligtsvis skulle ha gjort. Jag älskar choklad men jag åt det så ofta att det inte längre kändes särskilt speciellt.

Därför tror jag hellre på belöningar i andra former än mat eller godis. Att använda upplevelser och att tillåta sig själv att känna efter hur det faktiskt känns tror jag kan vara nyttigare i längden. Jag, som tycker om att skriva, bevarar gärna mina tankar i en dagbok; som en del av beöningen efter att jag gjort något som varit svårt. Det är även sådant som räcker längre – när sockerchocken gått över vill man ju däremot oftast ha mer godis.

Hur brukar ni fira? Använder ni mat som belöning eller försöker ni hitta på andra saker också? Har ni några förslag på hur man kan belöna sig själv genom andra sätt än mat? Berätta gärna i en kommentar så kan jag kanske sammanställa ett inlägg med era tips så småningom.